Europaparlamentets prioriteringar och resultat under den nionde mandatperioden 

Levande demokrati

• Social och ekonomisk återhämtning och nya regler för EU-budgeten

  2020 lyckades parlamentets förhandlare få igenom EU:s största finansiella paket någonsin för att ta itu med följderna av coronakrisen och finansiera en ny generation EU-program för 2021–2027.

  EU:s långtidsbudget och ett unikt återhämtningsinstrument på 750 miljarder euro (mer än 800 miljarder euro i löpande priser) – även kallat Next Generation EU, eller faciliteten för återhämtning och resiliens – syftar till att göra EU-ländernas samhällen bättre rustade för kriser och få fart på den digitala och gröna omställningen. Särskilt stöd ska gå till ungdomar, små och medelstora företag, räddnings- och hälso- och sjukvårdssystem och forskning. Ytterligare åtgärder till stöd för regioner och utsatta befolkningsgrupper (t.ex. Fonden för en rättvis omställning och den sociala klimatfonden) godkändes 2021 och kompletterades 2023 för att påskynda åtgärderna för att uppnå klimatneutralitet och minska beroendet av rysk energi (RePowerEU).

  Parlamentet säkrade också en rättsligt bindande färdplan för införandet av nya egna medel (inkomstkällor för EU) som ska användas till att betala tillbaka upplåningen till Next Generation EU.

  I budgetförhandlingarna med rådet fick ledamöterna igenom en ökning på 16 miljarder euro för de så kallade flaggskeppsprogrammen för 2021–2027: EU för hälsa, Horisont (forskning), InvestEU och Erasmus+.

  EU-solidaritet med grund i delade värden och mål
  

  Det är en del av parlamentsledamöternas budgetansvar att hålla noggrann koll på budgetutgifterna och de nationella återhämtningsplaner som finansieras genom faciliteten för återhämtning och resiliens. För att medlemsländerna ska få EU-medel måste de till punkt och pricka respektera EU:s klimat- och digitaliseringsmål samt rättsstatsprincipen och EU:s grundläggande värden. Parlamentet sätter också press på kommissionen att verkligen stoppa utbetalningar som faller under det så kallade rättsstatsvillkoret – som parlamentet och rådet enades om 2020 – om villkoren i det beslutet inte uppfylls. Dessutom lyckades parlamentsledamöterna förbättra granskningen och insynen i faciliteten för återhämtning och resiliens: De 100 största mottagarna av facilitetsfinansiering måste offentliggöras av varje EU-land.

  Rättvisa löner

  Ledamöterna lyckades övertyga medlemsländerna om att garantera nationella minimilöner och se till att män och kvinnor får lika lön för lika arbete i hela EU. Parlamentet vill också föra in begrepp som social rättvisa och arbetstagarnas värdighet och sätta stopp för de otillbörliga metoder som sker med tjänsteleverantörers goda minne på digitala plattformar (”plattformsarbetare”). Dessutom står rättvis beskattning och kampen mot penningtvätt fortfarande högt på parlamentets dagordning.

  Stöd till EU:s industrier

  I februari 2023 röstade ledamöterna för en ny så kallad suveränitetsfond för att förankra och omlokalisera industriell produktionskapacitet i Europa. De vill se omedelbara insatser som främjar ren energiteknik och hjälper EU:s industrier att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och ekonomisk tillväxt för att nå målen i den gröna given.

         

• Den europeiska gröna given

  Parlamentet utlyste klimatnödläge 2019 och kämpade för ambitiösare utsläppsmål för växthusgaser för att kunna uppnå klimatneutralitet allra senast 2050 i linje med Parisavtalet. EU:s klimatlag antogs den 24 juni 2021. Den gör det till ett bindande mål för EU att bli just klimatneutralt senast 2050, men också att minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent senast 2030, jämfört med 1990 års nivåer. Lagen ger också medborgarna och företagen i EU den rättssäkerhet och förutsägbarhet de behöver för att kunna planera för den gröna omställningen.

  Minst 30 procent av EU:s budget ska stödja klimatmål (och 8 procent biologisk mångfald), och en betydande del betalas ut gemensamt av EU genom RePowerEU för att spara energi, producera ren energi och diversifiera försörjningen. Den stöder också utsatta hushåll, små och medelstora företag samt mikroföretag. Parlamentet stöder dessutom en social klimatfond på 86,7 miljarder euro (för att ta itu med energi- och transportfattigdom) och en fond för en rättvis omställning på 17,5 miljarder euro för regioner som kämpar med klimatomställningens sociala och ekonomiska konsekvenser.

  Klimatneutralitet senast 2050
  

  För att minska utsläppen av växthusgaser från industrier, transporter (flyg, sjöfart, bilar) och hushåll har parlamentet beslutat att uppmuntra till användning av alternativ energi. Parlamentet har också ytterligare skärpt reglerna i EU:s system för handel med utsläppsrätter, där principen om att förorenaren betalar beskrivs. Genom att sätta ett pris på växthusgasutsläppen har det här systemet lett till att industrier investerar i klimatvänlig teknik. I reglerna för ansvarsfördelning fastställs minskningsmål för medlemsländerna på områden som inte omfattas av utsläppshandelssystemet och ett ambitiösare mål för kolsänkor i EU:s markanvändnings- och skogsbrukssektor skyddar EU:s skogar, stärker den biologiska mångfalden och ökar EU:s mål för minskning av växthusgasutsläppen 2030 till 57 procent.

  Uppvärmning och vägtransporter ska bli en del av utsläppshandelssystemet senast 2027/28 och gratis tilldelningar till luftfartssektorn kommer att fasas ut senast 2026. Parlamentet har ställt sig bakom målet om noll koldioxidutsläpp från nya bilar och lätta lastbilar år 2035 och har stärkt de regler som ska omfatta batterier under hela deras livscykel. Ledamöterna vill också få fart på införandet av förnybar energi och förbättra energieffektiviteten, särskilt i byggnader. Målet är att minska EU:s koldioxidavtryck och beroende av ryska fossila bränslen.

  Stopp för koldioxidläckage och grönmålning
  

  En ny mekanism för koldioxidjustering vid gränserna ska utvidga EU:s koldioxidpris till att gälla även importerad cement, järn och stål, aluminium, gödselmedel, el och vätgas. Ledamöterna har infört lika villkor för att skydda EU:s industrier och förhindra att produktionen flyttas utomlands. De vill också uppmuntra resten av världen att öka sina klimatinsatser.
  
  En uppsättning produkter som ger upphov till ytterligare avskogning i andra delar av världen får inte längre importeras: nötkreatur, kakao, kaffe, palmolja, soja, trä, gummi, träkol och trycksaker. Även om inga produkter kommer att förbjudas direkt måste företagen avge en så kallad förklaring om tillbörlig aktsamhet som bekräftar att produkten inte har bidragit till avskogning. Mer allmänt blir hållbar företagsrapportering obligatorisk för alla storföretag i EU från och med 2024. Omkring 50 000 företag kommer att behöva lämna ut uppgifter om hur deras verksamhet påverkar människor och planeten och om eventuella hållbarhetsrisker som de utsätts för.

  Nya regler för bekämpningsmedel, återställande av naturen och hållbar livsmedelsproduktion (från jord till bord-strategin) samt luftkvalitet, industriutsläpp och förpackningsavfall återstår att komma överens om.

  
  

         

• Parlamentet står vid Ukrainas sida

  Europaparlamentet står vid Ukrainas sida i landets kamp för demokratisk frihet och självbestämmande. Det har kraftfullt och upprepade gånger fördömt Rysslands anfallskrig och krävde hårda sanktioner mot Ryssland och Belarus redan under de första dagarna av de militära attackerna. Parlamentet driver på för kontinuerligt EU-stöd och för att EU ska tillhandahålla defensiva vapen, humanitärt bistånd och demokratiskt stöd till Ukrainas institutioner.

  Under en extra plenarsession den 1 mars 2022 antog ledamöterna en första resolution där EU uppmanades att införa hårda sanktioner mot Ryssland och
  Belarus på grund av invasionen och att snabbt förse Ukraina med vapen att försvara sig med.

  Europaparlamentet blev den första internationella politiska institution inför vilken Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talade efter attacken, vilket skedde på distans samma dag. En månad senare, den 1 april 2022, blev Europaparlamentets talman Roberta Metsola den första EU-ledaren att besöka Kiev, där hon träffade president Zelenskyj, talman Ruslan Stefantjuk och talade inför Ukrainas parlamentsledamöter i verchovna rada.

  Under sitt första besök i Bryssel den 9 februari 2023 höll president Zelenskyj ett anförande i plenisalen innan han talade till EU:s stats- och regeringschefer vid EU-toppmötet.

  Följderna av kriget för Ukraina och EU
  

  I en resolution den 24 mars 2022 krävde parlamentet ett kraftfullt långsiktigt humanitärt livsmedelsbistånd till Ukraina, både från EU och på internationell nivå. I april 2022 krävde ledamöterna ett fullständigt EU-embargo mot rysk energiimport och från och med maj började man arbeta för att omdirigera återhämtningsmedlen till REPowerEU och få fart på övergången till grön energi i medlemsländerna.

  Under plenarsessionen i september 2022 stödde ledamöterna förenklade regler för användningen av EU:s regionala medel för att hantera följderna av den ryska invasionen och i synnerhet för att hjälpa angränsande regioner som tar emot ukrainska flyktingar. De gav också klarsignal för en andra delutbetalning av EU:s makroekonomiska stöd för att täcka Ukrainas omedelbara behov. I november 2022 godkände parlamentet ett EU-lån på 18 miljarder euro för att stödja Ukraina under 2023.

  För ett fritt och demokratiskt Ukraina i EU
  

  I en resolution som antogs i mars 2022 påpekade parlamentet också att den ryska regeringen sprider ”desinformation med exempellös illvilja i en aldrig tidigare skådad omfattning” för att lura sina medborgare och det internationella samfundet om kriget i Ukraina. Parlamentet uppmanade EU att införa särskilda sanktioner för utländsk inblandning och desinformationskampanjer.

  I maj 2022 uppmanade parlamentarikerna EU att stödja internationella förfaranden och domstolar att åtala de ryska och belarusiska regimerna för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten, folkmord och aggressionsbrott. I detta syfte tilldelade parlamentet Eurojust nya befogenheter för att EU-byrån ska kunna samla in och behandla bevis för dessa brott.

  I juni uppmanade parlamentet med framgång EU:s stats- och regeringschefer att bevilja Ukraina status som kandidatland och i juli godkände det den första delutbetalningen av makroekonomiskt stöd till landet efter att kriget brutit ut.
  Ledamöterna avvisade den 6 oktober resultaten av de skenfolkomröstningar som Ryssland hade iscensatt för att annektera ockuperat ukrainskt territorium under vapenhot som ogiltiga. De krävde också en massiv ökning av det militära biståndet till Ukrainas regering och väpnade styrkor.

  Den 19 oktober gav parlamentet i en uppvisning av solidaritet och beundran 2022 års Sacharovpris för tankefrihet till Ukrainas modiga folk, företrätt av sin president, sina folkvalda ledare och civilsamhället. Prisceremonin ägde rum i december.

  Efter de fortsatta grymheterna som begicks av ryska styrkor och deras ombud i Ukraina stämplade parlamentet Ryssland som statlig sponsor av terrorism i en resolution den 23 november 2022. Detta följdes av att parlamentet klassade holodomor som folkmord, den av Sovjet iscensatta massvälten av ukrainare på 1930-talet.

  Under plenarsessionen i januari 2023 efterlyste ledamöterna en tydligare reaktion på ryska hot mot den europeiska säkerheten och upprepade också sin uppmaning att inrätta en särskild internationell tribunal för att hålla det ryska politiska och militära ledarskapet ansvarigt för aggressionsbrottet mot Ukraina.

  Inför toppmötet mellan EU och Ukraina i Kiev den 3 februari 2023 antog parlamentet en resolution där parterna uppmanades att arbeta för att Ukrainas EU-anslutningsförhandlingar ska kunna inledas. Man upprepade också behovet av en meritorienterad anslutningsprocess som bygger på tydliga kriterier, riktmärken och nödvändiga reformer.

  Under årens lopp har Europaparlamentet byggt upp en unik och långvarig relation med Ukrainas parlament, verchovna rada. Det institutionella samarbetet på alla nivåer har intensifierats sedan den 24 februari 2022 för att ge omedelbar hjälp och förbereda Ukrainas demokratiska framtid i EU.

  
  

         

• EU:s hälsounion

  Det är medlemsländerna som bär huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Coronapandemin har emellertid visat att EU har en viktig roll att spela när det gäller att förbättra folkhälsan, förebygga och hantera sjukdomar, minska riskfaktorerna för människors hälsa och harmonisera medlemsländernas hälsostrategier. Parlamentet ökade anslagen till programmet EU för hälsa 2021–27 från 1,7 miljarder euro till 5,1 miljarder euro i syfte att förbättra samarbetet mellan EU-länderna och bättre hantera framtida pandemier och hälsohot.

  I februari 2023 enades parlamentet om att inrätta ett nytt permanent underutskott för folkhälsa för att understryka ämnets prioriterade status.

  Pandemihantering
  

  I juni 2021 införde parlamentet och EU-länderna snabbt EU:s tillfälliga digitala covidintyg för att underlätta gränsöverskridande resor och transporter i och utanför EU. Parlamentarikerna enades om att öka befogenheterna och resurserna för EU:s civilskyddsmekanism så att den snabbt kan reagera på större katastrofer. Parlamentet ville också bredda befogenheterna för Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC), samt stärka EU:s krisförebyggande, beredskap och insatskapacitet vid framtida allvarliga gränsöverskridande folkhälsohot.

  Ledamöterna kartlägger för närvarande vad vi mer kan lära oss av pandemin. Det särskilda utskottet för covid-19-pandemin granskar bland annat hur pandemihanteringen gick till i EU och hur vaccinationskampanjerna bedrevs.

  Läkemedel, arbetsmiljöfrågor, kampen mot cancer
  

  Parlamentet har löpande jobbat för att förbättra skyddet för människors hälsa på arbetsplatsen och fastställde olika sätt att öka EU:s läkemedelsautonomi i ett betänkande som antogs i slutet av 2021. EU-kommissionen väntas lägga fram en översyn av EU:s viktigaste läkemedelslagstiftning våren 2023.

  Parlamentets särskilda utskott för cancerbekämpning (BECA) har kommit med rekommendationer som ska förbättra samarbetet när det gäller förebyggande och tidig upptäckt av cancer, men också hur man bäst utnyttjar forskning, innovation och ny teknik för förebyggande och behandling.

  
  

         

• Migrations- och asylreform

  En ny migrations- och asylpakt föreslogs av EU-kommissionen 2020. Den ska se över och effektivisera asylförfaranden, mottagningsvillkor och återvändandepolitik för migranter i hela EU. Samtidigt vill EU:s lagstiftare att de mänskliga rättigheterna respekteras och att EU:s gränser skyddas effektivt mot olagliga gränspassager och människohandel. De kommande EU-ordförandeländerna och parlamentet har enats om en färdplan för att slutföra förhandlingarna om paketet med nio förslag senast i februari 2024.

  Ett helhetsgrepp
  

  Parlamentet har sett till att EU senast 2024 får en oberoende och fullt fungerande asylbyrå. Den ska ta fram operativa standarder, indikatorer, riktlinjer och bästa praxis i asylrelaterade frågor. Byrån ska ligga i Malta och ge mer omfattande operativt stöd till EU-länder som behöver det, även i krissituationer och när det gäller omplacering och vidarebosättning.

  I december 2022 nåddes informella överenskommelser om hur man ska hjälpa utsatta personer att nå EU:s territorium på ett lagligt, organiserat och säkert sätt. Detta ska baseras på frivillig vidarebosättning i ett medlemsland (EU:s ramförordning om vidarebosättning) och på förbättrade mottagningsvillkor, så att de asylsökande ska kunna börja arbeta efter sex månader.

  De parlamentariker som arbetar med medborgerliga rättigheter förbereder sig för förhandlingar med rådet om förordningen om asyl- och migrationshantering, förordningen om krissituationer och force majeure-situationer, screeningförordningen, den ändrade förordningen om asylförfaranden och omarbetningen av återvändandedirektivet.

  Arbetskraftsmigration
  

  I maj 2021 krävde ledamöterna lagliga migrationsvägar för att minska olagliga gränsövergångar och få till stånd en ordnad integrering av nyanlända på arbetsmarknaden. Som ett första steg röstade parlamentet om nya regler för att högkvalificerade arbetstagare lättare ska kunna bosätta sig i EU (blåkort). Efter utskottsomröstningen våren 2023 är parlamentet redo för förhandlingar med rådet om två uppdateringar av det befintliga direktivet om kombinerat arbets- och uppehållstillstånd samt reglerna om ställning som varaktigt bosatt.

  Frontex under parlamentarisk kontroll

  En arbetsgrupp för granskning av Frontex tillsattes efter beslut av samordnarna i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter den 29 januari 2021 för att utreda anklagelser om olagliga avvisningar. Granskningsgruppen fortsätter att övervaka alla aspekter av EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex och den korrekta tillämpningen av relevanta delar av EU-regelverket, särskilt förordningen om den europeiska gräns- och kustbevakningen.

         

• Europeisk demokrati: gemensamma värden, regler och rättigheter

  Parlamentet försvarar ett EU byggt på respekten för rättsstaten, de grundläggande rättigheterna, mediefrihet, ickediskriminering och jämställdhet. Ledamöterna vill att EU ska trappa upp sin kamp mot korruption, penningtvätt (paketet för bekämpning av penningtvätt) och desinformation, som hotar EU:s demokratiska grunder och grundläggande värden.

  Parlamentet har inrättat ett särskilt utskott om utländsk inblandning i alla demokratiska processer i EU (INGE). Utskottet genomförde ett antal utredningar och undersökningsuppdrag och antog i mars 2022 en första uppsättning rekommendationer för att bättre kunna skydda demokratin i EU. Det särskilda utskottet (ING2) fortsätter sitt arbete fram till sommaren 2023 och ska också undersöka hur man skyddar parlamentet från olika försök att påverka dess verksamhet.

  Lika rättigheter i arbetslivet

  2022 enades parlamentet om en bindande skyldighet för stora företag att tillämpa lönetransparens för att män och kvinnor ska få lika lön för lika arbete. Det lyckades också öka antalet kvinnor i ledande befattningar genom en banbrytande lag. Senast i juli 2026 måste minst 40 procent av icke verkställande styrelseposter eller 33 procent av alla styrelseposter gå till det underrepresenterade könet.

  Rättsstatsprincipen i EU-länderna är inte förhandlingsbar
  

  Parlamentarikerna välkomnade kommissionens första rapport om rättsstatsprincipen och uppmanar till ytterligare förbättringar av den, så att den blir en del av en övergripande och effektiv mekanism. Man vill också att snabba åtgärder ska vidtas mot uppenbara hot mot rättsstaten, såsom i Ungern och Polen.

  I en resolution om den tredje och förbättrade rapporten om rättsstatsprincipen (2022) uttrycker ledamöterna oro över de ihållande och negativa trenderna i fråga om pressfriheten, pluralismen och säkerheten för journalister. De uttryckte oro över den fortsatta politiseringen av rättsväsendet och inskränkningarna av minoritetsgruppers rättigheter.

  Tack vare parlamentets ihärdiga arbete har vi sedan januari 2021 en ny lag som gör att EU-medel bara kan betalas ut om full respekt för rättsstaten uppvisas, däribland fullt oberoende för nationella rättsväsenden. Parlamentet sätter också press på kommissionen att som fördragens väktare verkligen tillämpa villkorlighetsförordningen, som parlamentet och rådet enades om i slutet av 2020. 2022 ställde kommissionen in utbetalningarna av återhämtningsmedlen till Polen och, i Ungerns fall, pengarna från strukturfonderna. Ledamöterna insisterar på att hålla inne medlen tills båda länderna till fullo åtgärdar de brott mot rättsstatsprincipen som Europaparlamentet har påpekat.

  Mediernas frihet och mångfald
  

  Den 10 mars 2022 beslutade Europaparlamentet att inrätta undersökningskommittén PEGA för att utreda påstådd olaglig användning i EU av Pegasus och motsvarande spionprogram för att spionera på politiska motståndare och journalister. I november 2021 lade parlamentet fram sina rekommendationer om nya regler för att skydda journalister från att tystas. Parlamentet granskar nu kommissionens föreslagna lagstiftning mot så kallade SLAPP-åtgärder (strategiska rättsprocesser riktade mot engagemang från allmänheten). Den ska skydda europeiska mediers oberoende från ogrundade stämningar som syftar till att skrämma dem. Detta är något som parlamentet har krävt att kommissionen ska lägga fram sedan 2018. Det parlamentariska arbetet med den efterlängtade mediefrihetsakten inleddes 2023.

  Valreform och institutionell reform
  

  Parlamentet har godkänt nya förslag till regler för politisk reklam och nya regler för partifinansiering inom ramen för EU:s handlingsplan för demokrati. Förhandlingar med medlemsländerna har inletts. Parlamentet lade i april 2022 fram ett lagstiftningsförslag om att se över vallagen för att i ökad grad anpassa de nationella valreglerna till varandra och upprätta nationsöverskridande valsedlar. Bättre röstningsmöjligheter för EU-medborgare som bor i ett annat EU-land lades fram i februari 2023. I båda fallen måste Europeiska rådet vidta åtgärder för att omvandla förslagen till lagstiftning.

  I september 2021 efterlyste parlamentet ett oberoende etikorgan för att förbättra insynen och integriteten i EU:s institutioner. I en resolution i december 2022 upprepade parlamentet sin uppmaning till kommissionen att komma med ett förslag.

  Uppföljning av konferensen om Europas framtid
  

  Till sist har parlamentet varit pådrivande för konferensen om Europas framtid (2021-2022) och deltog aktivt i debatterna om EU-medborgarnas förslag. Konferensens 49 politiska rekommendationer följdes omedelbart upp av parlamentet som nu har inlett processen för att ändra EU-fördragen. Ledamöterna uppmanade EU-länderna att sammankalla ett konvent i detta syfte. Ett parlamentariskt betänkande som analyserar eventuell uppföljning av alla rekommendationer kommer att tas upp i en plenardebatt före sommaren.

         

• Regler för en säker och konkurrenskraftig digital miljö

  Parlamentet hör till de första institutionerna i världen som har krävt lagstiftning inom viktiga områden som artificiell intelligens och reglering av digitala plattformar. Ledamöterna vill att EU ska ha högsta möjliga standarder för digitala tjänster, dataskydd och cybersäkerhet, med EU:s grundläggande rättigheter och de värden som fastställts i förklaringen om digitala rättigheter och principer som grund.

  Människan i centrum
  

  Europaparlamentet menar att vi måste ha etiska principer som ska vägleda EU:s strategi för den digitala omvandlingen och säkerställer fullständig efterlevnad av grundläggande rättigheter såsom dataskydd, rätten till integritet, icke-diskriminering och jämställdhet, och med principer som konsumentskydd, teknik- och nätneutralitet, tillförlitlighet och inkludering. Parlamentet har också efterlyst ett starkare skydd för användarnas rättigheter på nätet, investeringar i digitala färdigheter, stöd för arbetstagares rättigheter och psykisk hälsa på den digitala arbetsplatsen och rätten att inte vara uppkopplad.

  Regler för digitala tjänster
  

  Rättsakten om digitala tjänster fastställer tydliga standarder för hur nätföretag får verka och tillhandahålla tjänster i EU, samtidigt som den ger ett bra skydd för användarna. Enligt principen om att det som är olagligt utanför nätet bör vara olagligt på nätet måste digitala plattformar vidta snabba åtgärder för att avlägsna olagligt innehåll, motverka desinformation och stärka kontrollerna av näringsidkare. Med denna rättsakt blir användarna bättre informerade och bättre skyddade från otillbörlig påverkan. Den förbjuder riktad reklam till minderåriga och reklam som bygger på känsliga uppgifter.

  I rättsakten om digitala marknader fastställs skyldigheter för stora nätplattformar att fungera som ”grindvakter” på den digitala marknaden. Deras beteende på nätet ska därmed bli rättvisare. Reglerna ger innovatörer och nystartade teknikföretag nya möjligheter att konkurrera och innovera i ett rättvisare företagsklimat. Konsumenterna får fler och bättre tjänster att välja mellan, utan att förlora kontrollen över sina data. Om grindvakterna inte följer reglerna kan böter på upp till 10 procent av deras totala omsättning (eller 20 procent för upprepade överträdelser) åläggas.

  Artificiell intelligens (AI)
  

  Parlamentet har i åratal krävt AI-regler som både stärker tilliten för och säkerheten hos ny teknik, fastställer höga etiska standarder, tar tillvara på den förändringspotential som AI har på arbetsmarknaden och stödjer ”AI tillverkad i Europa”. Flera av parlamentets ordinarie utskott och ett särskilt utskott (AIDA) har nu yttrat sig över ett nytt förslag från kommissionen om en första rättsakt om artificiell intelligens i EU. Den slutliga utformningen av rättsakten håller för närvarande på att utarbetas av parlamentet och måste godkännas av EU-länderna i rådet innan den antas.

  En EU-strategi för data
  

  Parlamentet stöder en driftskompatibel, EU-omfattande dataförvaltningsram och ett människocentrerat datasamhälle där medborgarna har full kontroll över sina egna data. Tillgång till data av hög kvalitet är avgörande vid uppbyggnaden av högpresterande och säkra AI-system.

  Dataförvaltningsakten syftar till att öka förtroendet för datadelning, skapa nya EU-regler om datamarknadsplatsers neutralitet och underlätta återanvändning av vissa data inom den offentliga sektorn.

  Dataakten, som EU-länderna fortfarande behöver enas om och som kompletterar dataförvaltningsakten, syftar till att främja innovation genom att undanröja hinder för konsumenters och företags tillgång till data.

  Cybersäkerhet
  

  Som svar på de växande digitaliseringshoten och den kraftiga ökningen av antalet cyberangrepp har ledamöterna uppdaterat reglerna för en hög gemensam cybersäkerhetsnivå i hela unionen (NIS2), som ersätter den första EU-omfattande cybersäkerhetslagen från 2016 (NIS). NIS2 sätter hårdare krav på cybersäkerhet, ökar antalet viktiga sektorer, effektiviserar rapporteringen och inför strängare efterlevnad, inklusive straffpåföljder, i hela EU.

  Ledamöterna har även gett grönt ljus för det nya centrumet och nätverket för cybersäkerhet och har krävt strängare cybersäkerhetsstandarder för uppkopplade enheter, appar och operativsystem.

  Parlamentet har också inlett arbetet med rättsakten om cyberresiliens, som inför cybersäkerhetskrav för uppkopplade enheter för att skydda konsumenter och företag från osäkra digitala produkter på den inre marknaden.

         

• Ett starkare Europa i världen

  Parlamentet har uppmanat EU att förbättra sin kapacitet att ta snabba och effektiva beslut i utrikespolitiken, särskilt i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, så att EU talar med en enda röst och kan svara på internationella kriser som en verkligt global aktör (resolution).

  I en resolution om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken som antogs i januari 2023 välkomnade ledamöterna de nya EU-initiativen för att förbättra EU:s säkerhet och försvar. De uppmanade också medlemsländerna att fortsätta att utveckla EU:s politik för cyberförsvar och unionens kapacitet på området. De ville också att medlemsländerna skulle upprätta partnerskap med likasinnade länder på säkerhets- och försvarsområdet.

  EU:s utvidgning
  

  I september 2021 godkände parlamentet instrumentet för stöd inför anslutningen, IPA III, ett stödpaket på 14,2 miljarder euro till sju länder för att hjälpa dem att genomföra de reformer som krävs för att anpassa dem till EU:s regler och värden. I sina årsrapporter gör parlamentet kontinuerligt bedömningar av hur demokratireformerna fortskrider i de grannländer som vill gå med i EU. Ledamöterna uppmanade EU att frångå status quo och omorganisera utvidgningsprocessen, både bland medlemsländerna och kandidatländerna, eftersom en stärkt utvidgningspolitik skulle vara EU:s starkaste geopolitiska verktyg.

  Stöd till demokrati och mänskliga rättigheter
  

  Europaparlamentet har alltid visat ett orubbligt engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati världen över. Sedan 1988 har parlamentet delat ut Sacharovpriset till individer, grupper och organisationer som på ett betydande sätt har bidragit till skyddet av tankefriheten i världen.

  Även de senaste åren, med covid-19-pandemin och Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, har fört med sig stora utmaningar för demokratier i hela världen. Rysslands aggression är inte bara riktad mot Ukraina, utan också mot demokratin och demokratiska värden.
  
  Europaparlamentet har i åratal stött parlamenten i partnerländerna genom initiativ för dialog såsom Jean Monnet-dialogen, men också genom arbetet i parlamentets delegationer.

  Dessa delegationer är officiella grupper bestående av ledamöter som jobbar med att upprätthålla och fördjupa relationerna med parlament i tredjeländer och med andra regioner och organisationer. Europaparlamentet sänder också ut tillfälliga valövervakningsdelegationer till länder utanför EU varje år, där ledamöterna med sina erfarenheter som folkvalda politiker bidrar till utvärderingen av lokala valprocesser.

  Utveckling
  

  I juni 2021 godkände ledamöterna det nya instrumentet Europa i världen (instrumentet för grannskapet, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete), som avsätter 79,5 miljarder euro i finansiering för det yttre samarbetet. Pengarna ska gå till att stödja hållbar utveckling i EU:s grannländer, Afrika, Asien, Nord- och Sydamerika, Stillahavsområdet och Karibien.

  Internationell handel, partnerskapsavtal

  Parlamentet stödjer fördjupade handelssamarbeten och regelbaserad multilateralism. Ömsesidighet i handelsförbindelserna är en viktig del av den senaste lagstiftningen för att säkerställa rättvis konkurrens på den inre marknaden, såsom de nya reglerna för att undvika dumpning genom utländska subventioner.

  Det efterlängtade förslaget om att effektivt förbjuda produkter som tillverkats genom tvångsarbete, inbegripet barnarbete, på EU:s marknad håller för närvarande på att granskas av ledamöterna. Förhandlingar med medlemsländerna kan dra igång tidigast under hösten 2023. Det pågår förhandlingar med rådet om EU:s allmänna preferenssystem, som ger förmånstillträde till EU:s marknad för utvecklingsländer, och nya verktyg för att skydda europeiska företag mot ekonomiskt tvång.

  För att ett nytt handels- eller investeringsavtal mellan EU och tredjeländer ska kunna träda i kraft krävs parlamentets godkännande (till exempel avtalet med Storbritannien). I februari 2020 godkände ledamöterna frihandelsavtalet mellan EU och Vietnam, det första som inför miljömässiga, sociala och demokratiska hållbarhetsvillkor. Andra handels- och investeringsavtal, bland annat med Chile och Nya Zeeland, förväntas komma upp till diskussion i utskotten och plenarsessionerna under 2023 eller början av 2024.

         

• Konsumentpolitik för de gröna och digitala omställningarna

  Trettio år efter inrättandet av den inre marknaden vidtog parlamentet åtgärder för att uppdatera konsumentskyddsreglerna, för att kunna möta den digitala erans utmaningar och den gröna omställningen. Minskat avfall, återvinning och hållbar tillverkning av varor är själva hörnstenarna i bygget av en mer självständig och utsläppsfri cirkulär ekonomi.

  Bland de senaste uppdateringarna finns de nya reglerna från rättsakterna om digitala marknader och digitala tjänster och initiativ som den gemensamma laddaren för mobila elektroniska enheter. Ledamöterna har godkänt uppdaterade regler om produktsäkerhet och konsumentkrediter för att förbättra konsumentskyddet och EU-medborgarnas välmående, både online och offline.

  Cirkulär ekonomi
  

  Parlamentet och rådet har kommit överens om nya regler för återvinning och tillverkning av batterier. Ledamöterna kommer under början av 2023 att uttrycka sin åsikt om uppdateringen av ekodesigndirektivet. De ska också rösta om en rad förslag (om förpackningar, produktinformation, hållbara textilier och så vidare) som lagts fram av EU-kommissionen inom ramen för paket 1 och 2 om den cirkulära ekonomin.

  Ledamöterna har lagt fram ett förslag om rätten till reparation för att förlänga produkters livslängd. Under 2023 ska de också förhandla med medlemsländerna om nya skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet för företag.

  Stärk EU:s industriella bas
  

  I en resolution som antogs i februari 2023 uppmanade ledamöterna kommissionen att utarbeta planer för att stärka EU:s tillverkningskapacitet, särskilt när det gäller strategisk teknik som solenergi, vindkraft, värmepumpar och batterier. Sedan 2021 har ledamöterna uppmanat kommissionen att lägga fram en heltäckande strategi för kritiska råvaror för att hjälpa EU:s industri att förbli konkurrenskraftig och bli mindre beroende av tredjeländer, samtidigt som tillgången och överkomliga priser för EU:s konsumenter säkerställs.